Många medarbetare inom hälso- och sjukvården upplever att de är trötta och har smärtor efter arbetet. Antalet medarbetare som lider av muskel- och skelettbesvär är faktiskt stigande. Om man tar de lägre standarderna och den demografiska utvecklingen i betraktande, där fler och fler blir allt äldre, är det inte svårt att förstå. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonalen blir hela tiden allt hårdare, och arbetet är fysiskt hårt.
Det som dock är svårt att förstå är, att det i ljuset av de många arbetsskadorna och den höga sjukfrånvaron inte undersöks hur arbetsmiljön inom sektorn kan förbättras. Allt fler studier visar nämligen att användningen av teknologi framför manuella hjälpmedel kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö och att förebygga förslitningar.
Arbete vid sjuksängen utgör en betydande del av arbetsdagen frö många medarbetare inom sjukvården. Det är därför även anledningen bakom en stor del av den totala fysiska belastningen som personalen utsätts för under dagen. Om den fysiska belastningen under dessa processer kan reduceras, har vi kommit långt med att förbättra arbetsmiljön för personalen.
Men även om vi är inne på 2019, har vår förflyttningsmetod inte följt med den tekniska utvecklingen. Vi accepterar fortfarande i allt för hög grad att förslitningar i rörelseapparaten är en del av arbetet inom hälso- och sjukvård. Men varför? Den tekniska utvecklingen inom välfärd och hjälpmedel har kommit så långt att vi i hög grad kan förebygga förslitningar.
Men vi utnyttjar inte möjligheterna i tillräcklig omfattning. Precis som med sänglyften på 80-talet finns det många hinder när man vill införa ny teknologi. Men det är fortfarande nödvändigt om vi vill förebygga förslitningar, arbetsskador och sjukfrånvaro hos medarbetarna. Det skrivs just nu en ny dansk utvärderingsrapport där man har undersökt effekten av elektroniska vändsystem.
Utvärderingen har genomförts av Teknologisk Institut i Danmark, och visar att införandet av elektroniska vändsystem i vården medför en reducerad fysisk belastning, färre sjukdagar och en förbättrad arbetsmiljö för vårdpersonalen. Det innebär att elektriska vändsystem har en förebyggande effekt när det kommer till förslitningsskador hos medarbetarna.
Efter införandet av VENDLET kände ingen av medarbetarna smärtor vid arbete vid sjuksängar, och de var mindre trötta efter sina arbetspass. Det hade även positiva effekter på personalens allmänna humör och trivsel.
Detta beror inte minst på att förflyttning och vändningar i sängen inte längre krävde en kraftansträngning, utan även för att personalen hade möjlighet att vara ensamma med brukaren. Det innebar mindre stress i vardagen, då de extra paren händer som normalt hade deltagit i förflyttningen kunde användas till andra uppgifter.
Det uppfattade både brukare och personal som något positivt. De upplevde nämligen att de fick en bättre kontakt med varandra. Relationen mellan brukare och personal förbättrades, och gjorde det möjligt för brukaren att vara delaktig i förflyttningen.
Den ökade vårdkvaliteten hos brukaren var en annan aspekt för medarbetarna som deltog i projektet, och som de betonade som värdeskapande för deras vardag. Mindre smärtor och trötthet ger ett överskott till omsorg.
Läs nästa artikel i serien: Teknologi gör vårdsektorn attraktivare
Menu
