Du känner nog igen det. En molande känsla av dåligt samvete och oro sprider sig i kroppen. Du och din kollega ska in och vända en brukare som alltid skriker släpp, släpp, eller kanske slår omkring sig när ni ska försöka hjälpa till. Lägre standarder och nedskärningar innebär att det inte finns tid till att förbättra situationen, för ni har redan bråttom. Det är en situation som bara ska överstökas, men du önskar att det inte var så, och att du hade kunnat ge brukaren den omsorg du brinner för.
Sådan är situationen hos många brukare i en tid där värdighet annars är ett så viktigt begrepp. Men är det här värdigt för brukare och personal?
Där vi tidigare pratade om lyftteknik, pratar vi idag om förflyttningsteknik. Det innebär att vi inte längre lyfter brukaren, utan vi drar och puttar när vi ska vända eller flytta honom eller henne. Det gör vi för att drag och puttande anses vara skonsammare för både brukare och personal.
Men förflyttning med hala mattor där brukarna dras och puttas, när de kanske redan har ont eller har en nedsatt kognitiv förmåga, kan vara riktigt obehaglig. Dessutom kan brukaren uppleva att personalen måste anstränga sig för att hantera dem eller även uppleva att personalen pratar över huvudet om honom eller henne.
För många brukare kan det vara svårt att uttryck obehag eller smärtor vid vård. Om brukaren inte har något språk kan det leda till att han eller hon skriker eller slåss. Det är inte värdig för brukaren, och har inte minst en negativ effekt på personalens psykiska arbetsmiljö.
Även om den manuella förflyttningen är hård mot brukaren, är det allt för ofta först när arbetet med brukaren blir mycket tungt för personalen som ett elektroniskt vändsystem kommer på tal. Men riktigt många brukargrupper hade fått nytta av att få ett elektroniskt vändsystem långt tidigare. Flera undersökningar har visat att mekanisk förflyttning är skonsammare, har en lugnande effekt på utåtagerande brukare samt skapar en bättre kontakt mellan brukare och personal. Det stöds nu av en dansk utvärdering av elektroniska vändsystem.
Utvärderingen visar att användningen av elektroniska vändsystem innebär stora fördelar för brukaren fysiska och psykiska välbefinnande vid förflyttning. Vid användningen av VENDLET upplevde inga brukare några smärtor vid förflyttningen, och brukare som tidigare skrikit och gjort motstånd var nu lugna.
Med den mekaniska förflyttningen upplever brukaren nämligen att någon drar och sliter i dem som vid en manuell förflyttning, då det mekaniska systemet stödjer hela koppen. Det är bekvämare för huden, och projektet från Teknologisk Institut visade även att elektroniska vändsystem kan reducera skav och friktion. Vändsystemet kan därför förebygga uppkomsten av trycksår, vilket även en tidigare studie har visat. På så sätt är systemet skonsammare, men har även betydliga fördelar för brukarens livskvalitet.
För de brukare som deltog i projektet innebar det elektroniska vändsystemet att de kände sig tryggare och lugnare under förflyttningen. Undersökningen visade nämligen att de brukare som vanligtvis skrek eller var utåtagerande mot sjukvårdspersonalen nu var mycket lugnare. En brukare hade även börjat gråta istället för att skrika när hon vändes.
Denna lugnande effekt innebar även att brukarna hade fler bra dagar där de var på bättre humör, vilket även hade positiva konsekvenser för interaktionen mellan brukare och personal. Hela 91 % av brukarna som deltog i projektet upplevde att de fick en bättre kommunikation med personalen.
Utöver den lugnande effekten gör systemet det även möjligt för en vårdare att ensam vända brukaren där det tidigare krävdes två. Det betyder att personalen inte längre pratar över huvudet på brukaren, och att brukarna kände sig mer deltagande i processen.
Förutom den lugnande effekten, färre smärtor och den minskade risken för smärtor, hade vändsystemet även positiva effekter på brukarnas upplevda vård- och livskvalitet. 100 % av brukarna som deltog i projektet var nöjda med den personliga vården vid sängen (en ökning med 75 procentenheter) och 91 % av de sängliggande brukarna upplevde att de hade en bra livskvalitet (en ökning med 47 procentenheter).
Även personalen upplevde en betydligt bättre arbetsmiljö med en minskad risk för arbetsskador.
Det innebär att den mekaniska förflyttningen i allmänhet är värdigare för båda parter; brukaren hanteras på ett skonsammare och värdigare sätt med fokus på omsorg och relationsskapande beröringar, medan personalen inte längre överbelastas, varken fysiskt eller psykiskt.
Utvärderingen identifierade fyra typer av brukare som har särskilt stor nytta av VENDLET:
|
4 brukargrupper där mekaniska förflyttning bör användas: |
|
Smärtpräglade brukare, såsom brukare med multipla frakturer, patienter inom palliativ vård samt brukare med cancersmärtor |
|
Demensdrabbade brukare, brukare med kognitiv dysfunktion, ångest eller BPSD, samt psykiatriska brukare eller brukare som är utåtagerande |
|
Brukare med stel och/eller orörlig kropp, såsom spastiker, brukare med skleros, ALS, förlamningar, muskelförtvining eller dystrofi, eller brukare med Parkinson |
|
Bariatriska brukare |
Menu
