För flera tusen år sedan bodde människan i grottor. Det var solljuset som bestämde mängden aktivitet. När mörkret föll kröp människan in i sin grotta och stannade där tills morgonsolens strålar tittade in genom öppningen.
Det innebar att dygnsrytmen till största del var den samma dag ut och dag in. Utgångspunkten för en god sömn var på plats. Solnedgången gjorde kroppen redo för vila, och de svala grottorna innebar en naturlig sänkning av kroppstemperaturen. Då fanns det inga konstgjorda, störande element som rubbade den biologiska klockan.
När glödlampan hade uppfunnits började dock människans dygnsrytm störas. Under 1800-talet ersatte glödlampan de tidigare primitiva ljuskällorna som talgljus, fotogenlampor, stearinljus och öppna spisar. Det innebar att människan fick tillgång till konstgjort ljus dygnet runt. Nattens timmar som tidigare var reserverade för vila och sömn kunde du användas produktivt.
Flera orsaker gjorde att glödlampan tog över de tidigare ljuskällorna, t.ex. lukt och sot. Men baksidan av glödlampan var den stora energiförbrukningen. Den ledde till utvecklingen av dagens LED- och lågenergilampor.
Problemet är bara att dessa ljuskällor har ännu större konsekvenser för människans sömn. LED-lampor och ljuset från lågenergilamporna lyser till skillnad mot traditionella glödlampor inte jämnt i hela färgspektrumet. Lågenergi- och LED-lampor lyser som intensivast i de gröna och blå områdena, och forskare menar att det är speciellt de nya dessa nya ljustyper som förstör vår goda nattsömn. Människan har nämligen utvecklats till att reagera på det blåaktiga morgonljuset som nollstället vår biologiska dygnsrytm varje morgon, och det dämpade rödaktiga kvällsljuset signalerar till kroppen att det är dags att sova.
De gröna och blå nyanserna är de färger som ögats ganglieceller är speciellt mottagliga för. Det är dessa celler i ögats näthinna som styr vår dygnsrytm. De registrerar ljus och skickar vidare signaler till hjärnan som både hämmar sömnfrämjande nervceller och aktiverar de nervceller som hjälper oss att hålla oss vakna. Översiktligt betyder det att när människan sitter framför sin LED-TV, smartphone eller dator på kvällen, så badar kroppen i ljus som berättar för hjärnan att det är dags att vakna och stiga upp.
Att ljus påverkar kroppen är känt sedan länge. Att LED-belysning och ljus från lågenergilampor har en direkt negativ påverkan på sömnen är inte lika känt. Det bör dock vara en faktor som prioriteras i arbetet med sängliggande personer. Människor som inte själva kan välja om det ska vara ljust eller mörkt där de sover, har behov av att de som vårdar dem tar ansvar för att skapa goda förutsättningar för en bra sömnkvalitet.
Läs nästa artikel i serien: Sömn och värme
Menu
